7 Myter och sanningar om kräftor

Många svenska kräftor är från USA

Sanning. De flesta “svenska kräftor” du hittar i din butik är signalkräftor med ursprung i västra USA. Dessa signalkräftor planterades ut i svenska sjöar och vattendrag under 1960-talet i ett försök att minska bristen på kräftor i våra vatten.

Kräftor går baklänges

Myt. Kräftor går inte baklänges.

Kräftor är kannibaler

Sanning. Kräftor är allätare och i deras kost ingår bland annat fisk, insekter och växter. De kan också ibland äta varandra, särskilt då den ena ömsat sitt skal och är relativt oskyddad.

Kräftor kan växa nya klor

Sanning. Om kräftan blir av med en klo eller ett ben kan den växa ut en ny. Det här är anledningen till att det finns kräftor med en stor och en liten klo.

Kräftor byter skal

Sanning. Kräftans yttre del består av ett hårt skal som inte kan öka i storlek. Därför måste kräftan göra sig av med sitt skal och bilda ett nytt större skal i och med att den växer. Unga kräftor byter skal flera gånger per år medan äldre kräftor bara byter sitt skal 1-2 gånger.

Kräftpesten kan drabba även människor

Myt. Kräftpesten är en parasit som endast är farlig för kräftdjur.

Du kan äta allt på kräftan

Sanning med modifikation. Rent tekniskt kan du äta allt på kräftan, men vissa delar är inte särskilt aptitliga. Den lilla svarta magsäcken som sitter längst fram på kräftan  smakar inget vidare och du gör bäst i att undvika den. Även tarmen som går genom kräftans stjärt brukar många pilla bort då det inte är någon delikatess direkt.